Kors och tvärs genom livet

Till en vän med korset som stark symbol för mål och mening.

Med anledning av en jämn födelsedag.

Nästan lika

Örhängen som väcker oväntat stor uppmärksamhet.

Men man måste ju inte vara exakt likadana för att trivas ihop! Eller?

Typ vigselringar

Hon fick nytt, mer ringvänligt, jobb och ville byta ut de släta guldvigselringarna mot något modernare. Tja, varför inte?! Maken är däremot densamme.

N

Ett N till en liten Nils.

Konfirmation

Konfirmationspresenter med önskan om Tro, Hopp, Kärlek och Liv. Ett kors som symbol för det.

Och så örhängen, mest för att det är tjusigt.

A som i Alma.

Härifrån till evigheten

Enkla vigselringar i silver. Blanka, 5,5 mm breda. Tycker om släta ringar, det känns stilfullt och tidlöst. Goda egenskaper hos ting man ska leva länge med.

 

Vill man skoja till det kan man ju komplettera med en ring med tunn skena mellan dom släta. Såhär kanske?

  

Bara fint

Tunn blank skena med två matta blommor på skaft. Inte direkt någon vardagsring, fastnar och hakar i. Bekvämt och praktiskt är bra, men ibland kan det ju få vara bara fint.

 

Nu blänker det!

Investerat i en sk trumlare. En roterande burk med stålstift i. Som sista steg i processen får smycket snurra i trumlaren en stund så att ytan blir hård och blank. Kan med andra ord även göra riktigt skinande blanka smycken numera. Flott!

Först till trumling ett hänge som legat och väntat hela våren:

Nya brickor

Min svärmors gamla halsband fick en face-lift med nya brickor i äkta silver. På originalbrickorna hade silverfärgen nötts bort så dom såg rätt tråkiga ut. En bricka för varje barnbarn blev det nu. J, J, L, H och F.

Lite pyssligt att trä om de pyttesmå glaspärlorna kanske, men tålamod är ju en av mina bästa egenskaper…

Örhängen i kvadrat

Särskilt mycket krusiduller blir det sällan när jag får bestämma. Jag tycker enkelt är vackert. Och enklare än såhär kan det ju nästan inte bli.

Ytan är mattslipad.